|
De kyrkliga och adliga kretsarna inom det estniska område tog redan för länge sedan i bruk bokägarmärken i form av stämplar, vapen eller initialer. Det var emellertid först vid sekelskiftet som det nationella konstnärliga exlibriset kom till.Efterfrågan på exlibris liksom dess utveckling förutsatte givetvis att det existerade en utbredd bildad klass och bokkultur, men framför att den nationella bildkonsten framträtt. Det äldsta konstnärliga exlibriset är enpennteckning som den estniska konstgrafikens banbrytare Kristjan Raud utförde år 1900 till brodern Paul Raud. Under de första decennierna av vårt sekel erkändes exlibris ännu inte som en självständig art av konstgrafiken. Den kvalitativa förändringen inträffade först på 1920-talet. När den inhemska konstutbildningenutvecklades och man aktivt började bygga kulturbroar till väst - främst till Tyskland och Frankrike men även till Norden - steg nivån på grafiken märkbart. Den här kvalitativa förändringen återspeglades också i bokillustrationerna och i exlibrisests ökade popularitet. En gynnsam inverkan på utvecklingen hade dessutom den estniska bokens jubileumsår 1935, då 400 r förflutit sedan den estniska katekesen utgavs.Utom Kristjan Raud och Edouard Wiiralt, toppförmågor inom den estniska konstgrafiken, verkade redan då Günter Reindorff, Ado Vabbe, Märt Laarman, Hando Mugasto, Arkadio Laigo... Eftersom man ofta använde trägravyrmetoden i bokillustrationerna kom den att få en ledande ställning också i exlibriskonsten. Trägravyr av europeisk klass kan man tala om närmast i samband med Richard Kaljo. Utom övrig konstgrafik och illustrationerna till Shakespeares samlade verk utförde Kaljo hundratals högklssiga exlibris, som på ett väsentligt sätt berikade den estniska exlibriskonsten. Vid sidan av trägravyren ( Kaljo, Laigo, Mugasto, Kollom ) utvecklades djuptrycksmetoderna snabbt - huvudsakligen etsning, torrnål, akvatint och mezzotint. Den ypperliga djuptrykstekniken har blivit ett av det estniska exlibrisets trumfkort. Tiden har förädlat både exlibrisets form och dess innehåll. De enkla bokägarmärkena har blivit en fullvärdig art av smågrafiken. Till dem som efter Richard Kaljo vunnit internationellt anseende hör Evald Okas, Vive Tolli, Silvi Väljal och Lembit Lõhmus, för att nu nämna några. Martti Soosaar |